Årstidsbundna känslor
juni 8, 2009
Det är inte fullt lika mycket av dem iår, men å andra sidan är det mycket annan stress som ligger på. Men då tänker jag på de där känslorna av nedstämdhet som normalt infinner sig hos mig i maj-juni, ungefär när det fina vädret och barnvagnarna kommer. De där känslorna som jag fått mig tillsagt måste vara något fel i huvut, för sådär nedstämd blir man inte av barnlöshet. Idag, sedan flera år tillbaka faktiskt, har jag träffat andra barnlösa som ”råkat” känna nästan precis likadant. En av de bästa saker jag gjort kring att prata med andra i samma situation är att inse att det finns fler som känt som jag. Och att ens känslor aldrig är ”fel”, även om ingen hade känt som jag. Ett återupprättande av min egen nedbrutna självkänsla således. Jag är inte fel. Det är inte fel på mig. Jag känner inte fel. Åtminstone. Jag är ”bara” barnlös. Och de som sa till mig att jag var fel? De förstod inte bättre, men det var faktiskt inget bra samspel det där.
Jag har skrivit om det förut, andra har skrivit om det förut, men det är nog det allt handlar om -att dela. Känslor, tankar, upplevelser. Vad annars skulle livet gå ut på?
